%C3%FC%D4%CB2%CB%BD%B7%FE asearchssearchasearchtsearchf Single y %C3%FC%D4%CB2%CB%BD%B7%FE tsearch searche Fucking isearchr %C3%FC%D4%CB2%CB%BD%B7%FE � Single . Fucking .
searchils Fucking fi Dating & %C3%FC%D4%CB2%CB%BD%B7%FE msearch; Fucking l Single �d Dating msearchrPosted by Lotta 31 Oct, 2010 01:07:54... men inte så långt.
Jag har på något vis lyckats slå i taket för vad den här bloggen klarar! Trodde jag aldrig skulle hända men så är det. Så jag har tagit saken i egna händer, installerat WordPress på min alldeles egna domän. (Ja, jag känner mig fantastiskt nördig) Jag har gjort detta av ett antal olika anledningar:
- Jag behöver fler funktioner som tillexempel:
- Bilderna kan publiceras större och med större säkerhet från fler browers
- Verktyget har bättre funktioner för spårning. (även om jag inte har stenkoll på dem än)
- Kors och tvärs länkning är mycket bättre
- Jag kan styra över utseendet mycket mer.
- Jag kan inte ens göra en riktig jävla punktlista eller centrera text i den här bloggen.
Men den har tjänat mig väl i lite mer än ett års tid!
Stort tack! Nu trillar jag vidare!
Välkommen!
- Comments(0)#post116
Öppna bilder och förhoppningar
Filosofi & lärdomarPosted by Lotta 30 Oct, 2010 13:04:02Det är en bild jag har funderat endel på under den senaste tiden. Jag har ju fotat alldeles för lite de senaste veckorna så denna har legat på framsidan på "portfolio" hemsidan jätte länge känns det som. (WASP)
Jag gillar bilden skarpt. Jag har funderat på varför och jag tror jag har kommit fram till en semi-intellektuell förklaring! Så jag tänkte dela med mig. Man brukar ju prata om öppna och stängda bilder. En stängd bild ger svar och en öppen ställer frågor. Stängda bilder är raka i sin kommunikation och ses ofta som snygga. Av typen "vacker blomma" "söt hund" "kille med gitarr". Alla reklambilder är stängda för att man ska kommunicera snabbt och rakt med kunden. En öppen bild ställer mer frågor. Den är ofta inte direkt snygg när man ser den och man förstår den inte direkt. Det är det jag gillar med den här bilden. Det är det närmaste "öppen bild" jag har kommit. Man ställer sig ju bara en fråga när man ser den; "Vad håller han på med?!" och om man är riktigt musik nördig: "vilket ackord är det där?" Om någon vet svaret på den sista så vill jag gärna veta... :o) "spelar han faktiskt med tummen på E-strängen?" "Vem tittar han på?" Jag vet svaret på flera av frågorna men jag gillar frågorna mer än svaren, så jag tänker inte svara på dem.
Det var det om filosofi. Nästa steg handlar om hopp:
Mina favoriter Biffy Clyro har utlyst en tävling. Jag har anmält mig naturligtvis direkt. Man har fått skicka in ett mail med några bilder och lite personlig information. "Priset" är att man får bli deras Tour-photographer på någon av deras UK spelningar. Så håll tummarna nu. Med en enorm mängd tur får jag fota Biffy på ett fullsatt Wembley 4 december. Fatta våt dröm. Håll tummarna för mig...
Annars laddar jag mest för Alter Bridge på tisdag och försöker få ordning på nya bloggen. Många beslut och överväganden som ska göras. Försöker även vila lite. Inte sovit ordentligt på två veckor och var ute på dåligheter i torsdags igen. Så ikväll, lördagkväll ska jag sitta ensam hemma och datorisera. Precis vad jag behöver. Om det inte är så att någon ringer och drar ut mig på något foto projekt. Något jag hoppas på, men inte tror på. Det har ju aldrig hänt förut så varför skulle det hända idag?
Nåja, på det stora hela är jag riktigt nöjd i alla fall. November ser ut att bli en riktigt rolig foto månad, men känner ändå att det är för glest. Tre spelningar i veckan vore lagom tycker jag.
- Comments(0)#post115
Kan lyckan vara total?
Filosofi & lärdomarPosted by Lotta 26 Oct, 2010 22:01:43Naturligtvis inte! Alltid är de någe skit som ligger i vägen. Men om ALLT som är riktigt roligt går ens väg, samma dag, då är det bra jävla nära! HAT DÄM!
Vad har hänt då? Jag har fått veta när Biffy och Foo Fighters spelar tillsammans. Det blir den 2 och 3 juli i London! Det är ju inte ens långt bort, mamma var lite rädd för att det skulle bli syd-amerika eller något. Jag har redan minst två kompisar som följer med. Biljetterna släpps den 5:e november. Ska söka ack men håller verkligen inte andan. Men man vet aldrig! haha!
Måste ju vara något mer? Jag har anmält mig på att intervjua banden från Taste of Chaos. Framför allt verkar det gälla Disturbed, Halestorm och Deftones. No bull-shit kan man säga... Vad frågar man dem? Något ska vi nog komma på! hihi!
Å i kväll börjar jag experimentera med nya bloggen. Kanske kommer den ersätta allt? Vi får se.
Allt på en gång. Som det ska vara! Hehe!
- Comments(0)#post114
Frustrationen lägger sig...
Filosofi & lärdomarPosted by Lotta 26 Oct, 2010 12:22:31Efter en riktig Biffy körare i morse i kollektivtrafiken, och massa annan najs musik som fick plats i mobben så blev det en ganska bra dag på Biffy fronten. Börjar kunna lyssna på annat.
Idag är nog min signaturmelodi faktiskt med Alter Bridge. All hope is gone. Ibland går innehåll före form. 'Nuff said.
- Comments(0)#post113
Frustrationen fortsätter....
Filosofi & lärdomarPosted by Lotta 25 Oct, 2010 11:56:37Jag har sjungit på Many of Horror hela natten.
(Bara för att jag för en gångs skull gick och la mig i tid så betyder ju inte det att jag somnade.) Var tvungen att lyssna på den det första jag gjorde när jag kom till jobbet. Det första jag ska göra med lönen jag har fått idag, (förutom att jag redan köpt busskort) är att trilla raka vägen in på CDON eller liknande och köpa Biffys Puzzle och Only Revolutions på mp3 och trycka ner i telefonen. Det är del 2 i taktiken att vältra sig förutom gårdagens blogginlägg.
Ett annat steg i Komma-över-Biffy kampanjen är ju naturligtvis att tvinga mig att lyssna på andra saker. Hörde samma jävla Handlake Village med Takida imorse igen och den fastnade naturligtvis. Är Takida min biljett ur min besatthet? Jag trycker nog ner två Biffy skivor, en Takida och en Creed. Hoppas jag har plats för det. Borde verkligen köpa en riktig telefon med Spotify i.
Jag kan inte sätta fingret på varför jag gillar det. Musiken är lixom lite annorlunda, lite konstig, lite hoppig. Nyskapande helt enkelt. Å som jag skrev igår, den går rakt in i själen, den gjorde inte det i början men nu så. Snart måste jag sluta plåga mina stackars kollegor!
Massa senare på kvällen:
Sådär ja. Då har man köpt knark för nya lön pengarna. Tur att knarket inte är så dyrt och att man kan använda det många gånger. Undrar om man kan få samma beroende av musik som av riktigt knark? Känns som jag bör tillägga att mitt knark är Biffys två senaste skivor.
Det sägs att summan av lasterna är konstant. Var kom det här ifrån? Vad är jag inte besatt av längre eftersom jag är besatt av detta nu? Jjag har mina misstankar och aningar. Slutsatsen blir i alla fall att det här är ett bra beroende. Ett hälsosamt beroende. Förutsatt att jag inte blir övertalad till att åka på festivaler i november, tvärs över kontinenten.
Körde någon Alter Bridge låt idag. Å försöker peta in några nu i spel-listan. Dom är ju för jävla bra dom med. Peuh!
Har även inlett processen att flytta bloggen. Den ska in i wordpress istället för detta inbyggda system som hängde med webb-hotellet. Behöver ha lite bättre koll på formatering, lyckas lägga upp bilder utan att behöva byta browser och vore ju kul att se någon slags statistik med. För att inte tala om att det är bra att kunna Wordpress. Verkar ju vara ganska ledande.
Sov tre timmar i natt. Varför är jag inte tröttare än jag är? Var i princip medvetslös på väg hem på tunnelbanan och blev förbannad när jag kom fram för att jag var tvungen att resa på mig och öppna ögonen. Nu när det börjar bli dags att sova kommer jag in i ett sköt buzz.
Tänk pussitivt! Nu har jag tryckt in 27 Biffy låtar i telefonen, så jag kan ta med mig dem i sängen när jag ska sova om jag vill! Något jag konstigt nog längtat efter, jag blir så lugn och harmonisk. Undrar om jag ska skriva ett fan mail. Eller räcker det med att köpa skivor och gå på konserter? Jag ger dem gärna mer pengar. Tur att dom inte... så kom jag inte längre innan jag börja surfa på merchendise. *sucker*
Bäst jag går och lägger mig nu, massa ny lön på kortet och det ligger här bredvid mig och viskar "Prreeeeeeschussssss........"
- Comments(0)#post112
Frustration....
Filosofi & lärdomarPosted by Lotta 24 Oct, 2010 21:01:32Det är två veckor till Alter Bridge. Jag har biljetter och jag har sökt ack. Biljetten köpte jag i maj, så jag visste inte att jag skulle söka ack då. Visste inte vad det var i maj.
Inte säker på om jag får acket, men det boooorde inte vara några problem. I så fall har jag ju min biljett, jag missar inte Alter Bridge i första taget, närmare än så kommer jag inte Creed på den här sidan Atlanten. Don't get me wrong, jag gillar Alter Bridge starkt, men Creed har varit med mig i telefon/mp3/CD freestyle i tio år. Jag hade med mig ett fåtal skivor till Gotland när jag pluggade där 01-02, jag minns inte alla men My Own Prison och Human Clay var definitivt med. Jag tappade bort dem en period efter det. Nu ska jag få se delar av bandet i alla fall. Fantastiska musiker. Hoppas få fota dem.
Men frustrationen är enorm. Listan jag har över kommande konserter jag hoppas få fota är längre än någonsin. Men allt känns så långt borta. Det är nio (9) dagar till Alter Bridge...
Frustrationen blir än större över att vad jag än gör kommer jag inte ur min "Biffy-hang-up". Råkade höra Takidas Handlake Village (mespropp-versionen) på radio i bilen idag. Fick den naturligtvis på hjärnan, så det första jag gjorde när jag kom hem vara att leta rätt på Biffys "Machines". Ben sa att bandet växer på en med tiden. Han skämtade inte. Jag trodde jag var fan förut. Det blir inte bättre. Besatt. Å så försöker jag lyssna in mig på AB men det går ju inte. Jag kan inte lyssna på något annat än Biffy. Men jag har 9 dagar på mig. Helt plötsligt känns det som kort tid.
Är det kanske bara uttråkning som sätter in en söndakväll? Inget på TV, maken sover, inget händer på Fejjan. Har alla andra har ett liv utom jag? Eller är det här rent av mitt liv?
En vis människa sa till mig för några år sedan: "om man inte kan sluta tänka på något, så brukar det ibland hjälpa att grotta ner sig ordentligt i det. Låta sig tänka på det, vältra i det och sedan går det oftast över."
Ergo: nu ska Lotta vältra sig.
Bästa låten: Machines:
Varför är den bäst? Det är en av de låtar som gått in i själen från första gången jag hört den. Här ovan är en skön live version som förmodligen har något år på nacken om man dömer av frisyrer. Å texten, speciellt med tanke på att han skrev hela skivan efter att hans mamma gått bort. Min favorit del som jag identifierar mig med:
"Cause I've started falling apart I’m not savouring life
I've forgotten how good it could be to feel alive
I've started falling apart I'm not savouring life
Take the pieces and build them skywards"
Men inledningen går ju inte av för hackor den heller:
"I would dig a thousand holes to lay next to you
I would dig a thousand more if I needed to
I look around the grave for an escape route of old routines
There doesn’t seem to be any other way"
Man förstår vad han menar och vad han känner. En poet? Att det sedan var en jättekänsla och alla sjöng med i "Take the pieces and build them skywards" i torsdags gjorde inte saken sämre.
Näst bästa låten: Bubbles